Lärande och Lyssnande
För att kunna 
lära sig väl måste man först bli en god lyssnare. Detta är enklare sagt än 
gjort, men lyckligtvis har Tomatis utvecklat en mycket effektiv metod för att 
göra dig till en god lyssnare och därmed förbättra din inlärningsförmåga. Att 
höra och att lyssna är inte samma sak. Det kommer att framgå att det finns en 
mycket stor skillnad mellan dessa två. Vårt mål är en god förmåga till 
“lyssnande”. Men en god hörsel utgör grunden för kunna lyssna väl! Därför kommer 
vi också att se närmare på de delar av hörandet som påverkar vår förmåga att 
lyssna.  
Vi kommer också 
att ta en titt på vad mer våra öron betyder för oss. Vi tänker ta dig med på en 
intressant resa inom ett vetenskapligt område som är okänt för många. Är du 
redo?
Att Höra Utmärkt men Lyssna Svagt
Att lyssna är 
mer än att bara höra. Att lyssna är örats primära funktion, inte att höra. 
Tomatis gör en klar distinktion mellan att höra och att lyssna.
·    
Att höra är 
en passiv process. 
Det handlar helt 
enkelt om att uppfatta ljuden omkring oss. 
·     Att 
lyssna är en aktiv process. 
Det krävs en medveten vilja 
för att förstå meningen i det vi hör. 
Vi kan 
ha en utmärkt hörsel men ändå vara svaga lyssnare. 
Många barn med inlärnings- eller 
koncentrationssvårigheter har utmärkt hörsel enligt skolans audiologer, men kan 
ändå inte läsa väl eller koncentrera sig. Deras problem har att göra med 
lyssnandet, inte med hörandet.  
 
God 
hörsel utgör grunden för förmågan att lyssna väl, 
att förstå meningen i det vi hör. Nå, vilka 
hörselproblem kan leda till problem med lyssnandet och därigenom med lärandet? 
Detta är ämnet för de följande kapitlen. 
Kroppskontroll
Örats funktion 
är alldeles för komplex för att beskrivas i detalj här. För vårt ändamål  
fokuserar vi på några få egenskaper. När ett ljud tränger in i örat når det 
först trumhinnan. Denna behöver förspännas, precis som ett trumskinn. Spänningen 
åstadkoms av två små muskler som också kontrollerar hammaren och stigbygeln. Om 
musklerna är försvagade (till exempel efter återkommande öroninfektioner), så 
förvrängs ljudet på sin väg till innerörat. Ett av Tomatis viktiga genombrott är 
att han har lyckats skapa ett Program för Lyssnande som tränar just dessa 
muskler. Vi kommer att beskriva de goda effekterna av detta program senare.  
När ljudet väl 
nått innerörat så stimulerar de vestibulen och analyseras i öronsnäckan. 
Vestibulen är den äldsta delen av örat. Den kontrollerar balans, 
koordination, muskelstyrka och påverkar varenda muskel i vår kropp, till och med 
ögonmusklerna. Den hjälper oss att hantera tyngdkraften och är aktiv i varje 
moment där hjärnan bearbetar information från sinnena. Koordinationen öga-hand 
är lustigt nog också beroende av en god funktion hos örat! Att gå, dansa, 
springa, cykla, gå uppför en trappa, bestiga ett berg eller skriva ett brev, 
allt är aktiviteter som är beroende av att det vestibulära systemet fungerar 
väl. Den ger oss också kontinuerligt information om vår kropps rörelser i 
rummet. Det är 
egentligen det vestibulära systemet som styr vår kropp. 
Vilka 
tecken visar på en bristande funktion hos vestibulen? 
En dålig hållning, klumpighet, ryckiga eller nervösa rörelser, slarvig 
handstil, svårighet att integrera sinnesförnimmelser, undvikande av sport eller 
fysisk aktivitet i allmänhet är ofta tecken på en svag vestibulär funktion. 
Eftersom det vestibulära systemet påverkar så många av våra basala funktioner, 
har ofta barn och vuxna med vestibulära problem svårigheter med inlärningen. 
Jean Ayres, en 
pionjär i forskningen på integrering av sinnesförnimmelser, 
påpekade att när vestibulen 
är understimulerad så kan barn bli hyperaktiva. Barnet rör sig oavbrutet för 
att kompensera för understimuleringen av hörselsinnet. 
Tyvärr är detta inte till någon större nytta för barnet eftersom vestibulen inte 
förmedlar det till hjärnan som ett äkta stimuli. 
 
Att Höra Alltför Mycket
Kan det skada 
oss att höra alltför mycket? Ja det kan det. För att bli en god lyssnare behöver 
vi inte bara kunna 
"zooma in" på information utan också 
"zooma ut" från (eller filtrera bort) irrelevant 
bakgrundsinformation. Goda lyssnare har en zoom-lins i sina öron! 
·   Goda 
lyssnare hör ljuden 
och alla deras nyanser korrekt. Goda lyssnare 
förtränger irrelevanta stimuli till bakgrunden. Goda lyssnare fokuserar och 
koncentrerar sig. Goda lyssnare känner sig inte störda av det bombardemang av 
sinnesintryck vi alla är utsatta för. Goda lyssnare sorterar och organiserar 
relevant information i meningsfulla mönster. 
·   Svaga 
lyssnare, å andra 
sidan, har inte förmågan att "zooma ut", filtrera bort irrelevant information. 
Svaga lyssnare har bara ett försvar mot det kontinuerliga bombardemanget av 
information: att stänga av. Det är vad ADD-barn och vuxna gör. 
Nå, varför 
saknar somliga personer detta försvar? Jean Ayres hänför dessa svårigheter till 
problem med vestibulen. I deras fall fungerar vestibulen inte som dörrvakt. Den 
släpper igenom allting. Det finns en ytterligare orsak, men för att förstå den 
måste vi introducera ett nytt begrepp. 
Det "Andra Örat"
Vi hör inte bara 
med våra öron. Vi 
hör också genom benen i vår kropp. 
Ben leder verkligen ljud mycket bra. När vi talar så hör vi oss själva både 
genom öronen (luftledning) och genom benens 
vibrationer (benledning). Det är därför vi inte känner igen vår egen röst från 
en inspelning. Bandspelaren spelar bara in de ljud som kommer genom luften. Den 
spelar in det andra människor hör. Den röst vi själva hör inom oss kommer av den 
anledningen aldrig att vara den samma som den röst andra hör och som 
bandspelaren registrerar. Det är därför människor kan svära på att rösten på 
bandet inte är deras. Ändå vet var och en av oss att den är det, eftersom orden 
och intonationen är våra egna. 
 
För 
att inlärningen ska fungera, måste vi kunna höra vibrationerna i benen inuti 
oss. Om vi, av 
någon anledning, stängt ute dessa vibrationer så blir 
lärandet mycket svårt. Det är dessa vibrationer som skapar det inre ljudet när 
vi läser tyst för oss själva. Det är de som utgör de tankar vi hör bara 
millisekunder 
innan vi talar.  
När en dörr slås 
igen utan förvarning, eller däcken på en bil plötsligt skriker på gatan så 
rycker vi till instinktivt. Det är för att vi kände ljudet innan vi hörde det. 
Vår kropp reagerade snabbare än våra öron. Benledningen tog tillfälligt över
från luftledningen. 
Intressant nog så upplever barn och vuxna med AHDH (Attention Deficit 
Hyperactive Disorder) detta hela tiden. Människor med ADHD och ADD lyssnar 
alltför mycket med sin kropp, de hör för mycket genom benledning. Problemet 
är att de inte har någon mekanism som selektivt 
filtrerar bort sinnesretningar som kommer in genom kroppen. Människor med ADD 
och AHDH tvingas därför att antingen 
·   Registrera 
allt
När de gör så känner de sig bombarderade, överväldigade, även av det minsta 
stimuli. De blir därför naturligen frustrerade, arga eller oroliga. De kan 
aldrig koncentrera sig på ett givet ämne, eftersom de hela tiden måste 
registrera nästa stimuli. I korthet kommer de att uppträda som någon som 
har brist på uppmärksamhet.
 
·   Stänga 
ute allt 
När de gör så blir 
de håglösa och mycket tystlåtna. De slutar fokusera 
på vad de hör. Det är verkligen ledsamt 
eftersom många ADD och ADHD barn och vuxna är intelligenta och ofta extra 
känsliga, en källa till kreativitet. Men så länge som de inte kan fokusera så 
förblir denna potential ofta mer en dröm än den blir verklighet.  
Vid Tomatis 
Centers tränar vi dina öron så att de blir huvudkällan för inkommande ljud, och 
gör benledning till den sekundära källan. På detta sätt kan ljuden bli hanteras 
på rätt sätt. Vi gör det genom att låta dig lyssna till filtrerad musik genom en 
speciell hörlur som är försedd med en vibrator. Med hjälp av vibratorn lyssnar 
du med din kropp samtidigt med öronen. Med tiden så 
vänjer du dig att lyssna 
huvudsakligen med öronen. Genom att känsligheten för benledning minskas så 
minskas också stressen och ökas samtidigt förmågan att vara uppmärksam och lära 
sig mer effektivt. 
Vi tränar dig 
också att använda benledningen på rätt sätt. En av dess funktioner är att 
förvarna örat om att ljud är på väg. Detta kan bäst illustreras med ett exempel. 
När man verkligen vill att någon ska lyssna så knackar men dem på axeln och 
säger: lyssna nu! Kroppens ben fungerar på exakt samma vis: de säger till örat: 
lyssna nu! Idealt ska örat reagera på detta kommando omedelbart. Hos människor 
med ADD och AHDH så kan det dock ta en relativt lång tid. Deras öron klarar inte 
att hantera de inkommande ljuden fort nog. Som tur är så kan vi göra något åt 
detta. När vi påbörjar träningen så sänder vi ljudet till benet en lång stund 
innan vi sänder det till örat (upp till 250 millisekunder om det handlar om ett 
allvarigt fall av Uppmärksamhetsbrist). Med tiden minskar vi 
gradvis intervallet till bara 
några få millisekunder, och får därigenom din hjärna att använda benledning 
på rätt sätt.  
Barn med
autism har ofta olidliga smärtor på grund av överkänslighet för ljud. När 
man "känner alltför mycket" kan man inte vara uppmärksam. Omedvetet 
kommer man att stänga av källan till lidandet och bli distanserad och 
otillgänglig. När vi arbetar med autistiska barn och vuxna så är vårt första mål 
att minska deras känslighet (paradoxalt nog genom att använda ljud).
Det Selektiva Örat
Ljud utgör en 
mycket komplex blandning av hundratals frekvenser av varierande intensitet. Även 
de mest avancerade datorer har svårt att analysera ljud. Det är därför som 
”röstigenkänningssystem” fortfarande är så ofullkomliga. Den del av vårt öra som 
svarar för ljudanalysen kallas cochlea. Den måste analysera ljuden både 
snabbt och exakt. Människor med 
dyslexi 
har ofta problem i detta avseende. 
Cochlea´s främsta uppgift är att analysera frekvensinnehållet i ljudet. Detta är 
lättare sagt än gjort. Varje ljud har en grundfrekvens och så kallade 
”övertoner”. Somliga ljud har nästan samma grundfrekvens och skiljer sig endast 
åt i övertonerna. Till exempel har ”B” och ”P” liknande grundfrekvens; likaså 
“T” och “D”. Datorer har svårigheter att skilja dem åt och det har också 
personer med inlärningssvårigheter. När någon säger ”Bob” till dem är de inte 
säkra på vad som sades: det kan vara ”Bob” eller ”Pop”. När de har räknat vad 
som sagts är talaren redan inne på sin nästa mening. Som ett resultat av detta 
fungerar språkförståelsen långsammare än hos dem vars öron fungerar väl. De har 
problem med nedsatt hastighet I ljudbearbetningen! Ändå kan dessa barn 
och vuxna svära på att de har god hörsel; ett hörseltest visar heller inte på 
någon nedsättning i hörselförmågan. 
Vad gör man om 
man har ett sådant problem? Först gör man sitt yttersta för att hinna med, det 
tar mycket energi. Man kan bli utmattad och vara kroniskt trött. Då och då 
svarar man på fel fråga och känner sig dum. Vid en viss punkt, efter att ha 
förgäves ha försökt alltför många gånger, kan man bestämma sig för att hoppa av. 
Man uppmärksammar inte längre riktigt vad folk säger. I brist på stimulerande 
diskussioner så slutar man växa. Bakom ryggen på dig säger folk att du inte är 
särskilt smart, och kanske litet omogen. För att göra saken än värre så 
försvårar problem med ljudbearbetning också läsandet. 
Att läsa är en 
komplex sysselsättning som kräver att öron och ögon samarbetar synkront. När 
ögonen ser en bokstav ur alfabetet så identifierar öronen motsvarande ljud. 
Sedan leder vestibulen ögonen från bokstav till bokstav och cochlea översätter 
varje bokstav till ett ljud. Normalt ska de bägge sakerna ske nästan momentant. 
Problemen börjar när fördröjningen är för stor och hindrar synkronisering av 
ögon och öron.  
Något som gör 
saken mer komplicerad är att varje ljud är begränsat i tiden. Örat måste hela 
tiden anpassa sig till snabba förändringar. När det inte gör det så är ögon och 
öron inte längre i fas. Det rätta ljudet binds inte ihop med den rätta 
bokstaven. Utan ljudet så förblir bokstaven stum. Dess mening klarnar inte. 
Dyslektikern lämnas att gissa sig fram, hoppas på ett mirakel och till slut att 
chansa på att uttala ett ljud som, kanske, passar den bokstav ur alfabetet som 
dansar på sidan.  
De flesta 
problemen med ljudbearbetning kan påverkas genom en omprogrammering av vårt sätt 
att lyssna. Det gör en väldig skillnad: vi inte bara lär oss bättre, utan vårt 
tänkande blir klarare och vår förmåga att organisera tar ett enormt kliv framåt. 
 
Det Lärande Örat
Visst du att ditt högra öra har en annan uppgift än ditt vänstra? Visste du att 
vi alla har ett dominant öra? Visste du att det gör en enorm skillnad om det är 
ditt 
högra eller 
vänstra öra som är dominant? Tomatis upptäckte att människor som har ett 
dominant högeröra lär sig mycket lättare än de vars vänstra öra är dominant. 
Sett i backpegeln är detta  logiskt. Det högra örat är 
direktkopplat till vänstra hjärnhalvan, den del som hanterar språket. Det är en 
direkt och snabb förbindelse. 
Om man lyssnar med sitt vänstra öra så går ljudet först till den högra 
hjärnhalvan. Den delen av hjärnan har inte något språkcenter, vilket gör att 
informationen måste återledas till den vänstra hjärnhalvan via Corpus Callosum. 
Eftersom detta är en längre väg blir 
informationen fördröjd. Människor med dominant vänsteröra måste därför 
försöka ”komma i fatt” hela tiden. Informationen är inte bara sen, den är 
också ofullständig. I överföringen från den högra till den vänstra hjärnhalvan 
förloras en del av de högre frekvenserna. Som vi redan har sett så utgör dessa 
frekvenser nyckeln när man ska skilja mellan snarlika ljud (som B och P). 
Människor med dominant vänsteröra måste inte bara försöka ”komma i fatt”, de 
måste också spela med en inkomplett kortlek. 
Tomatis 
upptäckte också att vårt tal styrs av våra öron. 
Människor som har ett dominant högeröra kan bättre kontrollera det som utgör 
rösten och talet... dess volym, tonhöjd, klang, rytm, meningsflöde. Detta är en 
av anledningarna att många framstående skådepelare och sångare skolade sig hos 
Tomatis!
Öronens 
dominans påverkar också vårt känslomässiga välbefinnande. 
År 
1975 skrev Badenhorst, en forskare, så här:
“Individer med dominant högeröra visade en överlägsen förmåga att regera 
spontant och relevant på emotionella stimuli. De visade också en mer utåtriktad 
läggning, var mer responsiva och hade bättre kontroll över sina känsloreaktioner 
samt visade mindre tendens till oro, frustrering och aggression”. 
Tomatis 
Program för Lyssnande kommer att hjälpa dig använda ditt högra öra mer 
effektivt. 
Mot slutet 
av programmet skiftar vi gravis ljudet från det 
vänstra till det högra örat. Du kommer också att få göra några läsövningar via 
en mikrofon som är kopplad till vår elektroniska utrustning. Vi filtrerar då din 
röst och sänder tillbaka den till ditt höger öra. Med tiden blir ditt 
högeröra dominant, och kommer du att läsa, lära och tala bättre.
Mer än Att Höra
När vi tänker på 
våra öron, så fokuserar vi vanligen på hörseln. Det är verkligen den mest 
uppenbara funktionen, men örat står för mer än hörsel. Tomatis påpekar att 
åtskilliga funktioner hos örat är lika viktiga. Alla dessa funktioner beaktas i 
Tomatis Program för Lärande.  
·   Våra 
öron kontrollerar balans, koordination, hållning, muskelstyrka och våra 
ögonmuskler. Detta 
är vestibulens uppgift. Vestibulen är också ett viktigt relä för all den 
information från våra sinnen som kroppen sänder till hjärnan. Barn som har 
problem med vestibulen, har också ofta svårigheter med integrering av 
sinnesintryck. 
·   Våra 
öron analyserar ljud, 
vilket är särskilt viktigt för 
språkförståelsen. Detta äger rum i öronsnäckan. 
·   Våra 
öron förmedlar all sinnesinformation till hjärnan. 
För att klara detta måste 
vestibulen och cochlea arbeta i perfekt harmoni. De fungerar som en relästation 
mellan nervsystemet och hjärnan. Beröring, syn och hörsel, allt uttolkas genom 
systemet  vestibul-öronsnäcka. 
·   Våra 
öron ger oss energi. 
Våra öron spelar en viktig roll med att stimulera hjärnan. Tomatis uttrycker det 
så här: "Örat kan jämföras med en generator som 
omvandlar den stimulans den får till neurologisk energi avsedd att ladda hjärnan 
med”. När hjärnan är väl ”laddad” verkar det inte finnas någon brist på energi 
till nyskapande, fantasi eller kreativitet. Men alla ljud har inte samma verkan: