Lärande och Lyssnande

För att kunna lära sig väl måste man först bli en god lyssnare. Detta är enklare sagt än gjort, men lyckligtvis har Tomatis utvecklat en mycket effektiv metod för att göra dig till en god lyssnare och därmed förbättra din inlärningsförmåga. Att höra och att lyssna är inte samma sak. Det kommer att framgå att det finns en mycket stor skillnad mellan dessa två. Vårt mål är en god förmåga till “lyssnande”. Men en god hörsel utgör grunden för kunna lyssna väl! Därför kommer vi också att se närmare på de delar av hörandet som påverkar vår förmåga att lyssna.  

Vi kommer också att ta en titt på vad mer våra öron betyder för oss. Vi tänker ta dig med på en intressant resa inom ett vetenskapligt område som är okänt för många. Är du redo?

Att Höra Utmärkt men Lyssna Svagt

Att lyssna är mer än att bara höra. Att lyssna är örats primära funktion, inte att höra. Tomatis gör en klar distinktion mellan att höra och att lyssna.

·     Att höra är en passiv process. Det handlar helt enkelt om att uppfatta ljuden omkring oss. 

·     Att lyssna är en aktiv process. Det krävs en medveten vilja för att förstå meningen i det vi hör. 

Vi kan ha en utmärkt hörsel men ändå vara svaga lyssnare. Många barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter har utmärkt hörsel enligt skolans audiologer, men kan ändå inte läsa väl eller koncentrera sig. Deras problem har att göra med lyssnandet, inte med hörandet.   

God hörsel utgör grunden för förmågan att lyssna väl, att förstå meningen i det vi hör. Nå, vilka hörselproblem kan leda till problem med lyssnandet och därigenom med lärandet? Detta är ämnet för de följande kapitlen.

Kroppskontroll

Örats funktion är alldeles för komplex för att beskrivas i detalj här. För vårt ändamål  fokuserar vi på några få egenskaper. När ett ljud tränger in i örat når det först trumhinnan. Denna behöver förspännas, precis som ett trumskinn. Spänningen åstadkoms av två små muskler som också kontrollerar hammaren och stigbygeln. Om musklerna är försvagade (till exempel efter återkommande öroninfektioner), så förvrängs ljudet på sin väg till innerörat. Ett av Tomatis viktiga genombrott är att han har lyckats skapa ett Program för Lyssnande som tränar just dessa muskler. Vi kommer att beskriva de goda effekterna av detta program senare.  

När ljudet väl nått innerörat så stimulerar de vestibulen och analyseras i öronsnäckan. Vestibulen är den äldsta delen av örat. Den kontrollerar balans, koordination, muskelstyrka och påverkar varenda muskel i vår kropp, till och med ögonmusklerna. Den hjälper oss att hantera tyngdkraften och är aktiv i varje moment där hjärnan bearbetar information från sinnena. Koordinationen öga-hand är lustigt nog också beroende av en god funktion hos örat! Att gå, dansa, springa, cykla, gå uppför en trappa, bestiga ett berg eller skriva ett brev, allt är aktiviteter som är beroende av att det vestibulära systemet fungerar väl. Den ger oss också kontinuerligt information om vår kropps rörelser i rummet. Det är egentligen det vestibulära systemet som styr vår kropp. 

Vilka tecken visar på en bristande funktion hos vestibulen? En dålig hållning, klumpighet, ryckiga eller nervösa rörelser, slarvig handstil, svårighet att integrera sinnesförnimmelser, undvikande av sport eller fysisk aktivitet i allmänhet är ofta tecken på en svag vestibulär funktion. Eftersom det vestibulära systemet påverkar så många av våra basala funktioner, har ofta barn och vuxna med vestibulära problem svårigheter med inlärningen. 

Jean Ayres, en pionjär i forskningen på integrering av sinnesförnimmelser, påpekade att när vestibulen är understimulerad så kan barn bli hyperaktiva. Barnet rör sig oavbrutet för att kompensera för understimuleringen av hörselsinnet. Tyvärr är detta inte till någon större nytta för barnet eftersom vestibulen inte förmedlar det till hjärnan som ett äkta stimuli.  

Att Höra Alltför Mycket

Kan det skada oss att höra alltför mycket? Ja det kan det. För att bli en god lyssnare behöver vi inte bara kunna "zooma in" på information utan också "zooma ut" från (eller filtrera bort) irrelevant bakgrundsinformation. Goda lyssnare har en zoom-lins i sina öron! 

·   Goda lyssnare hör ljuden och alla deras nyanser korrekt. Goda lyssnare förtränger irrelevanta stimuli till bakgrunden. Goda lyssnare fokuserar och koncentrerar sig. Goda lyssnare känner sig inte störda av det bombardemang av sinnesintryck vi alla är utsatta för. Goda lyssnare sorterar och organiserar relevant information i meningsfulla mönster. 

·   Svaga lyssnare, å andra sidan, har inte förmågan att "zooma ut", filtrera bort irrelevant information. Svaga lyssnare har bara ett försvar mot det kontinuerliga bombardemanget av information: att stänga av. Det är vad ADD-barn och vuxna gör. 

Nå, varför saknar somliga personer detta försvar? Jean Ayres hänför dessa svårigheter till problem med vestibulen. I deras fall fungerar vestibulen inte som dörrvakt. Den släpper igenom allting. Det finns en ytterligare orsak, men för att förstå den måste vi introducera ett nytt begrepp. 

Det "Andra Örat"

Vi hör inte bara med våra öron. Vi hör också genom benen i vår kropp. Ben leder verkligen ljud mycket bra. När vi talar så hör vi oss själva både genom öronen (luftledning) och genom benens vibrationer (benledning). Det är därför vi inte känner igen vår egen röst från en inspelning. Bandspelaren spelar bara in de ljud som kommer genom luften. Den spelar in det andra människor hör. Den röst vi själva hör inom oss kommer av den anledningen aldrig att vara den samma som den röst andra hör och som bandspelaren registrerar. Det är därför människor kan svära på att rösten på bandet inte är deras. Ändå vet var och en av oss att den är det, eftersom orden och intonationen är våra egna.  

För att inlärningen ska fungera, måste vi kunna höra vibrationerna i benen inuti oss. Om vi, av någon anledning, stängt ute dessa vibrationer så blir lärandet mycket svårt. Det är dessa vibrationer som skapar det inre ljudet när vi läser tyst för oss själva. Det är de som utgör de tankar vi hör bara millisekunder innan vi talar.  

När en dörr slås igen utan förvarning, eller däcken på en bil plötsligt skriker på gatan så rycker vi till instinktivt. Det är för att vi kände ljudet innan vi hörde det. Vår kropp reagerade snabbare än våra öron. Benledningen tog tillfälligt över från luftledningen. Intressant nog så upplever barn och vuxna med AHDH (Attention Deficit Hyperactive Disorder) detta hela tiden. Människor med ADHD och ADD lyssnar alltför mycket med sin kropp, de hör för mycket genom benledning. Problemet är att de inte har någon mekanism som selektivt filtrerar bort sinnesretningar som kommer in genom kroppen. Människor med ADD och AHDH tvingas därför att antingen 

·   Registrera allt
När de gör så känner de sig bombarderade, överväldigade, även av det minsta stimuli. De blir därför naturligen frustrerade, arga eller oroliga. De kan aldrig koncentrera sig på ett givet ämne, eftersom de hela tiden måste registrera nästa stimuli. I korthet kommer de att uppträda som någon som har brist på uppmärksamhet.
 

·   Stänga ute allt 
När de gör så blir de håglösa och mycket tystlåtna. De slutar fokusera på vad de hör. Det är verkligen ledsamt eftersom många ADD och ADHD barn och vuxna är intelligenta och ofta extra känsliga, en källa till kreativitet. Men så länge som de inte kan fokusera så förblir denna potential ofta mer en dröm än den blir verklighet.  

Vid Tomatis Centers tränar vi dina öron så att de blir huvudkällan för inkommande ljud, och gör benledning till den sekundära källan. På detta sätt kan ljuden bli hanteras på rätt sätt. Vi gör det genom att låta dig lyssna till filtrerad musik genom en speciell hörlur som är försedd med en vibrator. Med hjälp av vibratorn lyssnar du med din kropp samtidigt med öronen. Med tiden så vänjer du dig att lyssna huvudsakligen med öronen. Genom att känsligheten för benledning minskas så minskas också stressen och ökas samtidigt förmågan att vara uppmärksam och lära sig mer effektivt. 

Vi tränar dig också att använda benledningen på rätt sätt. En av dess funktioner är att förvarna örat om att ljud är på väg. Detta kan bäst illustreras med ett exempel. När man verkligen vill att någon ska lyssna så knackar men dem på axeln och säger: lyssna nu! Kroppens ben fungerar på exakt samma vis: de säger till örat: lyssna nu! Idealt ska örat reagera på detta kommando omedelbart. Hos människor med ADD och AHDH så kan det dock ta en relativt lång tid. Deras öron klarar inte att hantera de inkommande ljuden fort nog. Som tur är så kan vi göra något åt detta. När vi påbörjar träningen så sänder vi ljudet till benet en lång stund innan vi sänder det till örat (upp till 250 millisekunder om det handlar om ett allvarigt fall av Uppmärksamhetsbrist). Med tiden minskar vi gradvis intervallet till bara några få millisekunder, och får därigenom din hjärna att använda benledning på rätt sätt.  

Barn med autism har ofta olidliga smärtor på grund av överkänslighet för ljud. När man "känner alltför mycket" kan man inte vara uppmärksam. Omedvetet kommer man att stänga av källan till lidandet och bli distanserad och otillgänglig. När vi arbetar med autistiska barn och vuxna så är vårt första mål att minska deras känslighet (paradoxalt nog genom att använda ljud).

Det Selektiva Örat

Ljud utgör en mycket komplex blandning av hundratals frekvenser av varierande intensitet. Även de mest avancerade datorer har svårt att analysera ljud. Det är därför som ”röstigenkänningssystem” fortfarande är så ofullkomliga. Den del av vårt öra som svarar för ljudanalysen kallas cochlea. Den måste analysera ljuden både snabbt och exakt. Människor med dyslexi har ofta problem i detta avseende.

Cochlea´s främsta uppgift är att analysera frekvensinnehållet i ljudet. Detta är lättare sagt än gjort. Varje ljud har en grundfrekvens och så kallade ”övertoner”. Somliga ljud har nästan samma grundfrekvens och skiljer sig endast åt i övertonerna. Till exempel har ”B” och ”P” liknande grundfrekvens; likaså “T” och “D”. Datorer har svårigheter att skilja dem åt och det har också personer med inlärningssvårigheter. När någon säger ”Bob” till dem är de inte säkra på vad som sades: det kan vara ”Bob” eller ”Pop”. När de har räknat vad som sagts är talaren redan inne på sin nästa mening. Som ett resultat av detta fungerar språkförståelsen långsammare än hos dem vars öron fungerar väl. De har problem med nedsatt hastighet I ljudbearbetningen! Ändå kan dessa barn och vuxna svära på att de har god hörsel; ett hörseltest visar heller inte på någon nedsättning i hörselförmågan. 

Vad gör man om man har ett sådant problem? Först gör man sitt yttersta för att hinna med, det tar mycket energi. Man kan bli utmattad och vara kroniskt trött. Då och då svarar man på fel fråga och känner sig dum. Vid en viss punkt, efter att ha förgäves ha försökt alltför många gånger, kan man bestämma sig för att hoppa av. Man uppmärksammar inte längre riktigt vad folk säger. I brist på stimulerande diskussioner så slutar man växa. Bakom ryggen på dig säger folk att du inte är särskilt smart, och kanske litet omogen. För att göra saken än värre så försvårar problem med ljudbearbetning också läsandet. 

Att läsa är en komplex sysselsättning som kräver att öron och ögon samarbetar synkront. När ögonen ser en bokstav ur alfabetet så identifierar öronen motsvarande ljud. Sedan leder vestibulen ögonen från bokstav till bokstav och cochlea översätter varje bokstav till ett ljud. Normalt ska de bägge sakerna ske nästan momentant. Problemen börjar när fördröjningen är för stor och hindrar synkronisering av ögon och öron.  

Något som gör saken mer komplicerad är att varje ljud är begränsat i tiden. Örat måste hela tiden anpassa sig till snabba förändringar. När det inte gör det så är ögon och öron inte längre i fas. Det rätta ljudet binds inte ihop med den rätta bokstaven. Utan ljudet så förblir bokstaven stum. Dess mening klarnar inte. Dyslektikern lämnas att gissa sig fram, hoppas på ett mirakel och till slut att chansa på att uttala ett ljud som, kanske, passar den bokstav ur alfabetet som dansar på sidan.  

De flesta problemen med ljudbearbetning kan påverkas genom en omprogrammering av vårt sätt att lyssna. Det gör en väldig skillnad: vi inte bara lär oss bättre, utan vårt tänkande blir klarare och vår förmåga att organisera tar ett enormt kliv framåt.  

Det Lärande Örat

Visst du att ditt högra öra har en annan uppgift än ditt vänstra? Visste du att vi alla har ett dominant öra? Visste du att det gör en enorm skillnad om det är ditt högra eller vänstra öra som är dominant? Tomatis upptäckte att människor som har ett dominant högeröra lär sig mycket lättare än de vars vänstra öra är dominant. Sett i backpegeln är detta  logiskt. Det högra örat är direktkopplat till vänstra hjärnhalvan, den del som hanterar språket. Det är en direkt och snabb förbindelse. Om man lyssnar med sitt vänstra öra så går ljudet först till den högra hjärnhalvan. Den delen av hjärnan har inte något språkcenter, vilket gör att informationen måste återledas till den vänstra hjärnhalvan via Corpus Callosum. Eftersom detta är en längre väg blir informationen fördröjd. Människor med dominant vänsteröra måste därför försöka ”komma i fatt” hela tiden. Informationen är inte bara sen, den är också ofullständig. I överföringen från den högra till den vänstra hjärnhalvan förloras en del av de högre frekvenserna. Som vi redan har sett så utgör dessa frekvenser nyckeln när man ska skilja mellan snarlika ljud (som B och P). Människor med dominant vänsteröra måste inte bara försöka ”komma i fatt”, de måste också spela med en inkomplett kortlek. 

Tomatis upptäckte också att vårt tal styrs av våra öron. Människor som har ett dominant högeröra kan bättre kontrollera det som utgör rösten och talet... dess volym, tonhöjd, klang, rytm, meningsflöde. Detta är en av anledningarna att många framstående skådepelare och sångare skolade sig hos Tomatis!

Öronens dominans påverkar också vårt känslomässiga välbefinnande. År 1975 skrev Badenhorst, en forskare, så här:

“Individer med dominant högeröra visade en överlägsen förmåga att regera spontant och relevant på emotionella stimuli. De visade också en mer utåtriktad läggning, var mer responsiva och hade bättre kontroll över sina känsloreaktioner samt visade mindre tendens till oro, frustrering och aggression”. 

Tomatis Program för Lyssnande kommer att hjälpa dig använda ditt högra öra mer effektivt. Mot slutet av programmet skiftar vi gravis ljudet från det vänstra till det högra örat. Du kommer också att få göra några läsövningar via en mikrofon som är kopplad till vår elektroniska utrustning. Vi filtrerar då din röst och sänder tillbaka den till ditt höger öra. Med tiden blir ditt högeröra dominant, och kommer du att läsa, lära och tala bättre.

Mer än Att Höra

När vi tänker på våra öron, så fokuserar vi vanligen på hörseln. Det är verkligen den mest uppenbara funktionen, men örat står för mer än hörsel. Tomatis påpekar att åtskilliga funktioner hos örat är lika viktiga. Alla dessa funktioner beaktas i Tomatis Program för Lärande.  

·   Våra öron kontrollerar balans, koordination, hållning, muskelstyrka och våra ögonmuskler. Detta är vestibulens uppgift. Vestibulen är också ett viktigt relä för all den information från våra sinnen som kroppen sänder till hjärnan. Barn som har problem med vestibulen, har också ofta svårigheter med integrering av sinnesintryck. 

·   Våra öron analyserar ljud, vilket är särskilt viktigt för språkförståelsen. Detta äger rum i öronsnäckan. 

·   Våra öron förmedlar all sinnesinformation till hjärnan. För att klara detta måste vestibulen och cochlea arbeta i perfekt harmoni. De fungerar som en relästation mellan nervsystemet och hjärnan. Beröring, syn och hörsel, allt uttolkas genom systemet  vestibul-öronsnäcka. 

·   Våra öron ger oss energi. Våra öron spelar en viktig roll med att stimulera hjärnan. Tomatis uttrycker det så här: "Örat kan jämföras med en generator som omvandlar den stimulans den får till neurologisk energi avsedd att ladda hjärnan med”. När hjärnan är väl ”laddad” verkar det inte finnas någon brist på energi till nyskapande, fantasi eller kreativitet. Men alla ljud har inte samma verkan: 

De flesta barn och vuxna med ett bra musiköra tar emot mycket ”Öron-energi” och upplever sällan trötthet eller depressiva känslor. Hyperaktiva barn å andra sidan, kan röra sig konstant i ett försök att ”ladda” sin hjärna genom att stimulera vestibulen. Människor vars hjärna inte är så bra på att ”ladda” hamnar sannolikt i ett ogynnsamt läge när de möter de talrika utmaningarna i ett bråttom-samhälle som vårt.

Vanliga Orsaker till Problem med Lyssnandet

Många händelser under våra liv kan påverka vår förmåga att höra och lyssna och leda till att svårigheter med inlärningen uppträder. Men kanske är det inte så mycket en fråga om inlärningssvårigheter som det är en fråga om oförmåga att lyssna. Här följer några vanliga händelser: 

·   Återkommande öroninfektioner eller fall av öronvärk, särskilt om de inträffar under den tid som språkfärdigheterna utvecklas (1 till 5 års ålder). När barnen har öroninfektioner så hör de alla ljud dämpade. Under sådana svårigheter är det mycket svårt att lära sig färdigheter som rör språk och lyssnande.  

·   Emotionellt traumatiska situationer kan göra så att somliga drar sig inom sig själva och stänger av sin önskan att höra och lyssna. Man kan finna traumatiska situationer överallt: i hemmet, grannskapet, skolan, på vårdinrättningar, arbetsplatser etc.  

·   För tidig födelse eller komplikationer vid födelsen kan leda till försening i lärande eller utveckling. Om fostret inte har haft tillräcklig tid att utvecklas i livmodern så kan detta orsaka en nedsättning av hastigheten i lärande och kommunikation under många år framåt. Det samma gäller om fysiska komplikationer inträffar under själva födelsen.  

·   Exponering för höga ljud under längre perioder driver örat till att “dämpa” vissa frekvenser för att skydda sig självt. Som ett resultat förlorar man förmågan att lyssna väl och får en lägre förmåga att lära sig väl. 

Vi föreslår att du nu läser kapitlet om Studier av Tomatis Metodens effektivitet (Nästa). 

Ta reda på mer. Utforska resten av vår hemsida!